Den Passionerade Trädgårdsturisten: Trädgårdstips 7: Stora Mossens koloniområde, Sverige

29 augusti 2009

Trädgårdstips 7: Stora Mossens koloniområde, Sverige

Välkommen till Stora Mossens koloniområde i Bromma, Stockholm.
Koloniområdet Stora Mossen hade öppet hus den 22 augusti i år samtidigt som 10 andra koloniföreningar i Stockholm, genom arbetsgruppen Peppar&Pumpa. Så jag tog en liten sväng dit mitt på dan, när solen började skina på eftermiddan.

Kolonilottsområdet är såå gulligt och ligger mitt bland villorna som en oas av skönhet, blomsterprakt och charm. Hit kommer man med T-bana Stora Mossen (gröna linjen västerut), vid hpl - gå upp för den långa backen (vägen) och följ den till Bromma gymnasium (ca 200m fr t-banan), och där ligger kolonilotterna. Alltid öppet!! (PS I huset strax ovanför - funkishus vid gatan växte Jan Myrdal upp)

Texten i kursivt i inlägget är hämtad från Koloniföreningens hemsida.
HISTORIK ..1916 bildades Koloniföreningen Stora Mossen. Den ursprungliga lantliga idyllen började så smått naggas i kanten ett par år efter 1a världskriget. Villor byggdes intill och 1929 såg det ganska hotfullt ut för kolonisterna. Stadsplanenämnden hade gjort utstakningar under året och man fick klart för sig att det fanns avsikter att anlägga gator och tomter långt in på koloniområdet. Man kontaktade KFs arkitektkontor för att få hjälp att utföra en stadsplan som tillvaratog kolonisternas intressen och man begärde underhandlingar med fastighetskontoret. Det resulterade att föreningen äntligen fick arrendekontrakt med Stockholms stad.

På 1940-talet drogs det in kommunalt vatten med tappstationer till de olika tomterna,. Ett stort steg var naturligtvis då också när de gamla torrdassen ersattes av vattentoaletter.

Under 2000-talet har området bebyggts med bostadsrätter och radhus på det som tidigare var Zinkensdamms idrottsplats. De som bor i huset mitt emot lotterna har verkligen jättefin utsikt.

Ur Stora Mossens koloniförenings hemsida, historiken: "
Drömmen de nya kolonisterna hade med sig var också att så snart som möjligt bygga sig en stuga på lotten så att hela familjen kunde flytta ut över sommaren. Redan 1916 började de första stugorna växa upp. De flesta byggdes av spillvirke och billådor med pärlspont och fyllning av kork och sågspån.

"..Med stugorna blev det också ett helt annat liv i området. Den typiska kolonisten, var en ung familj med två-tre barn. De flesta i samma ålder, vilket bidrog till att samvaron kolonisterna emellan snabbt utvecklades. Redan tidigt på våren kom de dragande med sina flyttlass för att leva lantliv till sent på hösten. Det fanns rikliga möjligheter för barnen att både bada och leka i skogarna runt omkring. Varken Ålsten eller Abrahamsberg hade bebyggts ännu.

forts, ur Stora Mossens koloniförenings hemsida...
"Men det var inte bara barnen som nyttjade den omgivningen. Skogarna var rika på skogshallon, blåbär, lingon och svamp som togs tillvara som ytterligare förstärkning i hushållet.
Handelsboden som på söndagarna var öppen till framåt elvatiden blev snabbt en samlingsplats. Där träffades gubbarna i området och kopplade av med en pilsner uppe i skogsbacken. Då och då till musik.
Festplatsen blev också ganska snart en samlingspunkt med olika begivenheter-tävlingar, lekar, dans-där inte bara kolonisterna utan även omkringboende barn och ungdomar träffades.

Delar av kören, som uppträdde mitt på dan, tar en fika i en kolonilott.

"Hur gör man för att ställa sig i kö?"

...forts..Fram till mitten och slutet av 1960-talet var det vanligt att familjerna bodde hela sommaren i sina stugor. Man flyttade ut när skolorna slutade och återvände in till stan när skolorna började. Nu började man "pendla". Även odlingarna ändrade karaktär. Lotterna blev mer "rekreationsvänliga" med mindre av nyttoodling och mer av gräsmattor, uteplatser och blomsterodlingar. Plötsligt var där inte heller så många barn som tidigare. I mitten av 70-talet fanns där endast två. En ny kategori kolonister började också komma till. Från början var det huvudsakligen arbetare och hantverkare som sökte sig hit. Som en gammal kolonist uttryckte det- det var "fattigmans fritidsnöje". Om än inte alla var direkt fattiga så var det en överkomlig möjlighet för vem som helst att lämna stan och leva lantliv, samtidigt som man drygade ut hushållet med frukt och grönsaker. Nu kom emellertid allt fler tjänstemän och människor med andra bevekelsegrunder för att skaffa sig en kolonilott.

1980-talet har sedan visat på ett uppsving igen för kolonilivet. Idag finns ett 70-tal barn på området.
Så här berättar Elvi Flodin som var här som barn på 1920-30-talet.
"Varma dagar gick barnen ner till sjön vid Ålsten och badade. Mamma, det var bara hon av tanterna som gjorde det- tog med en skock ungar och gick genom skogen. Stigen gick ungefär där Nyängsvägen nu går. Första biten var det riktigt kuslig skog med höga tallar och granar. Ingen sol kunde tränga ner till marken. Sedan gick vi ett litet stycke efter en bergvägg och till slut kom vi fram till de stora fälten och ängarna där Ålstenstorg och radhusen ligger idag. Vi gick vid den högra sidan av fälten, intill skogen. Nästan framme vid sjön fanns en gård där vi gick förbi hönshuset och sedan var vi nere vid stranden och vårt badställe.
Vår badplats är det enda ställe som är sig likt från den tiden, konstaterar Elvi. Samma stora stenar ute i vattnet, samma stenar som vi satt på vid stranden coh samma steniga botten.
Ganska snart byggdes villor i området och spårvagnen drogs fram där. Vi blev större och då cyklade vi till Solviksbadet i många år. "