Skebo gård - en kursdag i Roslagen

 Skebo herrgård som det såg ut under sin glansperiod på 1800-talet. Idag ägs den av Rickard och Annika Björklund. Herrgården ligger mellan Rimbo och Hallstavik i Roslagen, ca 1-1,5 timme norr om Stockholm.  Det är en bruksort, ett vallonbruk där det redan på 1400-talets mitt bröts järn i en hytta vid forsen. Herrgården byggdes av holländaren Jakob Grill mellan 1767 och 1770. Under andra hälften av 1800-talet var Skebo bruk Roslagens största arbetsplats. Den siste brukspatronen Knut Michaelson flyttade härifrån 1903. 1924 gick bruket i konkurs. De nuvarande ägarna köpte herrgården av ABF som hade det som kurslokaler, 2003. Bilden: Så här står det i historiken om parken: "...1800-talets andra hälft kom att bli en glansperiod i Skebo Bruks historia. Herrgården smyckades med konst, som dyrbara skulpturer i parken, och präglades av glatt sällskapsliv." 

Vi var en stor grupp "med trädgård som yrke" som under kursdagen fick veta mer om "Växtval för olika tidsepoker och miljöer" av föredragshållare Ann Nilsén, från Länsmuseet Gävleborg och Roger Elg, från SLU, Sveriges Lantbruksuniversitet som berättade om växtmateriel i historiska miljöer. Vi fick veta mer om vilka perenner som var vanliga förr, tidsepoker och stilar och vilka källor man kan leta i för att hitta äldre växtsorter. Kursen arrangeras av Länsstyrelsen Västmanland. 

Trädgårdsmästare på Skebo herrgård, Per-Erik Andersson i blåvit jacka, tar med oss på en rundvandring i herrgårdsparken. Till höger Roger Elg från SLU. Ann Nilsén med röd halsduk. Skebo är ett Upplands äldsta järnbruk omgivet av vatten, i forsen ligger roddbåtar som besökare på herrgården kan låna. Man kan promenera i omgivningarna och besöka Skebobruks museum, gjuteriet etc. 

 Tove och Monica från Anemonica design. 

 Fyra stora granar som står tätt har växt sig så stora att de skapat en berså mitt på gräsmattan.

Mörkret faller snabbt! Klockan inte är mer än 15 cirka och parken känns mer magisk än i dagsljus.

Gården i november. 

..och på sommaren ser Skebo gård ut så här! På våren är den formella gräsmattan fylld av vårblommor, även här på framsidan. 

 En bit bort i parken längs promenadvägen ligger ett charmigt litet hus, som en gång i tiden var klätt av blommor. 

 Magisk sko, mossa och vackra stenar. En "John-Bauer sago-miljö".

I skymningen (redan kl. 15) ställer vi upp oss, kursdeltagarna, de flesta med trädgård mm som yrke! Vi som var med: Hans "Slottsträdgårdsmästaren" Wester, Engsholms slott, Mörkö, Suzanne Möller och Olof Borgstedt, Strömsholms slott, Anna-Lena Brunfelter, Ingela Öst, Sara Töyrylä och Siri Sigrand från Westmannastiftelsen, (Ängsö naturreservat inkl. Ängsö slott), Västerås, Madeleine Svensson, Mollys garden, Tierp, Tove Axelsson och Monica Dellborg, Anemonica Design, Stockholm, , Cecilia Hakfelt, Fraxinus Trädgård och Design, Josephina Wesström Juhlin, Lövstabruks trädgårdsmästeri, Nina Söderström och Lasse Olsson, Norrtälje Naturvårdsstiftelse, Ingalill Lindkvist och Ing-Marie Carlsson, Spira Bergslagen, Ängelsberg, Maria Löfgren, Vallby friluftsmuseum, Eva von Heideken, Fräkentorps gård, Malmköping och Jakob von Engeström, Kiplingebergs gods, Bälinge (ej med på bild). Arrangörer: Elisabeth Håkansson och Elisabeth Öberg från Länsstyrelsen Västmanland. Föredragshållare: Ann Nilsén, Länsmuseet Gävle och Roger Elg, SLU (länkar finns tidigare i detta inlägg). Undertecknad Ann Larås Trädgårdsturisten fotade, ej med på bild.  

En av de framtida drömmarna för ägarna, är att få möjlighet att rusta det gamla Orangeriet

 God lunch bjöds vi på. I stort sett allt som serveras på Skebo gård, är närproducerat. Vi fick förrättssoppa, bröd och egenhändigt gjort korv. Det var väldigt gott!

Skebo herrgårds kökschef  Jonatan Fogel, berättar om sina visioner för restaurangen, och om "menyer som följer årstiderna". De serverar lamm, kalv, nöt och hjort från eget hägn, har stora jaktmarker och får därmed and, älg, rådjur och vildsvin. De köper bara in närproducerade grönsaker och rotfrukter från närbelägna Väddö. Det gäller också mjölkprodukter och ostar och öl från ett bryggeri som ligger i närheten. 2012 blev de en av vinnarna i White guide; under rubriken"årets restaurang värt en resa" (längst ner till höger på White guide, hemsida, här). De har också utsetts till Årets Viltmarksrestaurang, och andra priser som Änglamarkspriset, Guldkopriset etc. Så det är inte så konstigt att man bli nyfiken och vill åka hit en helg - en weekend och prova deras kök och uppleva den gamla bruksmiljön. 

Önskar alla en fin november med många tända ljus, en bekväm soffa eller fåtölj och en hög med trädgårdsböcker att läsa. Snart recenserar jag årets trädgårdsböcker här på bloggen. /Ann